Utefrukost till fåglars kvitter!

Jag vet inte om det finns något lyxigare än att äta frukost ute. Idag var det dags. Vi var på väg en annan gång också men då bangade Hasse och jag medan Hilma ivrigt bedyrade att det var tillräckligt varmt, men nej, inte den dagen i april. Men idag den 20e maj var det dags. Nu lär det bli många härliga frukostar på altanen. Det ger en sån härlig känsla, dessa små tillfredsställelser.

Vi har för några år sen försökt att räkna alla fågelsorter vi kan höra och den dagen slutade det med 20 arter sen kunde inte jag identifiera fler. Kan man få för mycket fågelsång? Nää, inte jag. JAg vet att en del kan bli riktigt irriterade över näktergalens eviga tjattrande nattetid men jag älskar detta. Dessvärre har vi inte just den underbara sången här ute. Nattetid är det mest nattskärrans milda, lite kusliga rop som hörs.

Små trevliga händelser inträffade förra året då en sångare, minns itne nu vilken, byggde bo på vår dörrkrans så vi fick försiktigt öppna och stänga dörren. Tre små, fjäderlösa, skära kroppar med gapande munnar blev resultatet efter lång mödosamt ruvande från en vacker mor. Att slutet inte var så trevligt för de små hör kanske till naturens lag. Alla tre mötte sin död fastkilade i ett staket i närheten och vi misstänker ekorren som visst gör på detta sätt. Grymt, tragiskt men som sagt, naturens lag om att äta eller ätas.

Detta är en trädgårdssångare