söndag 20 juni 2010

Lera...

Lera... Ja, det har jag trott att jag har haft ett bra förhållande till men jag inser efter nån dag på sommarkurs i keramik att jag har inte haft en aning om vad man kan göra med lera. Klösen gjorde inte så som jag ville. Centrerad blev den efter mycket om och men. Sen var det detta med att få den till att bli vad jag ville. Hade funderingar på tex en härligt välvd skål, ja då blev det ett fat. Ville jag göra ett fat kunde det bli en vas osv. Men rätt som det var infann sig en känsla och, där, kom jag på det! "Jaha, var det sååå man skulle göra". Klösen gjorde som JAG ville så på torsdagskvällen gjorde jag 4 muggar och fyra fat, nästan likadana... Ja samma grundform i alla fall. Nu är det ju bara att träna, träna och åter träna! Men VAR, HUR och NÄR???

Nu har jag fått inblickar om en värld "f
ar beyond my imagination and I'm lovin´ it!" De andra kursdeltagarna var så duktiga och en härlig inspirationskälla för en novis! Jag är biten, hooked, betagen, betuttad och frälst! Tankarna har börjat rulla i banor som inkluderar ombyggnation, nybyggnation, installation och framför allt inspiration! Var kan man få plats med en drejskiva? Vilken typ av ugn ska man ha? Vad finns för glasyrer? Kan, och i så fall hur, kan man göra detta möjligt? Finns någon verksamhet häromkring som har allt redan där jag kan få plats? Någon som har plats för mig och mina idéer i sin drejverkstad? Tips på personer och lokal man kan hyra in sig i? Finns det nån därute som vill bli av med drejskiva, ugn, lera, glasyrer, verktyg och allt annat? Jag vill bara fortsätta!!

Om en och en halv vecka drar vi ner för att glasera och bränna alla alster, dels i vanlig ugn samt raku. Det ska bli spännande att se hur allt blev! Allt för sent upptäckte jag dock att jag valt fel lera som enligt våra ledare blev bajsbrun utan engobe eller glasyr och jag hade ju tänkt på härlig terrakottaröd lera med små detaljer. Blir spännande att se hur det blev. r har vi några alster innan bränning... Förhoppningsvis kommer blomman bli grön medan omgivande del blir vit. Kanske...








På fredagen hade alla sommarkurser en vernissage där alster visades... Här är några av keramikens



Silversmide

Smide

Kroki











lördag 22 maj 2010

Arbete, jobb, slit, kneg och skoj...

Ibland kan jag slås av tanken att kroppen inte orkar lika mycket som knoppen eller är det så att knoppen inte orkar det kroppen gör? Vet inte vilket men att jobba mycket är en livsstil, det är fysiskt jobbigt, stressande, slitsamt och så kul! Speciellt när man har underbara gäster i Spat som bara njuter och ger sån energi. Det kallar jag arbetsglädje! Kan inte tänka mig ett bättre arbete än att driva ett spa. Bara mysiga, trevliga och härliga människor! MEN min kropp orkar inte riktigt med allt det fysiska jobb det innebär och ryggen värker, lider av "trötterfötter" och brist på vila och egen tid. Vissa dagar känns det som om det är just det jag får av Spajobbet men att allt annat tar engerig...

Den sista tiden har det varit väldigt mycket arbete, vilket är kärt besvär som egen företagare, men det är så svårt att säga nej till alla dessa underbara som skall fira nåt, vill utnyttja presentkort, behöver "time off" eller de som bara älskar de behandlingar vi ger. Gissa om det värmer när de säger att "detta är vårt paradis och vilaplats", "Perfekt sätt att fira sin bröllopsdag på" eller "det var det bästa som hänt mig"... Det är tillfredsställelse! Mmmm... det är härigt att jobba men slitigt.

I samband med att vi öppnat en filial inne i stan så har vi även haft superduper priser på masageer och det har gjort at våra kalendrar är fullsmockade med jobb! Kul men ibland svårt att hinna med i svägarna. Vi har ju ännu inte hittat det optimala sättet att skriva ner besöken i bokningsboken så det blir lite kluddigt i dito bok men vi är inne på en lösning nu, hoppas den håller. Vore inte sååå kul att stå i stan med en gäst som är på Humlan Spa eller tvärtom för den delen. Risken för missförstånd har ökat kapitalt men, äh, det löser sig nog.

Däremot är min/vår egen planering bristfällig. Tänk om man kunde boka in kunder så man optimerar behandlingstid, ledig tid och allt annat som skall till men det får ABSOLUT INTE bli så att våra spagäster känner stress och att de måste iväg då tror jag att jag hellre tar det att jag får mindre egen tid. Att jobbba jämt sliter inte bara på kropp och själ utan på humör, planering, relationer och även tillfredsställelsen så nu gäller det att avsätta tid för familj och vänner. Var tog alla planerade aktiviteter vägen som H och jag bestämt oss för att delta i? jaaa, i stress och jäkt så prioriterar man om livet, vilket inte alltid är det som är det bästa...

Nä, nu har jag klagat nog... Nu är det sovdags och upp i morgon till en ny dag med nya möjligheter och nya människor att möte. Underbart! Det bästa är väl att man inte vet vad dagen ar att bjuda utan det är bara att kasta sig rätt ut...


"Jag är inte rädd. Jag kan flyga"

torsdag 20 maj 2010

Utefrukost till fåglars kvitter!

Jag vet inte om det finns något lyxigare än att äta frukost ute. Idag var det dags. Vi var på väg en annan gång också men då bangade Hasse och jag medan Hilma ivrigt bedyrade att det var tillräckligt varmt, men nej, inte den dagen i april. Men idag den 20e maj var det dags. Nu lär det bli många härliga frukostar på altanen. Det ger en sån härlig känsla, dessa små tillfredsställelser.

Vi har för några år sen försökt att räkna alla fågelsorter vi kan höra och den dagen slutade det med 20 arter sen kunde inte jag identifiera fler. Kan man få för mycket fågelsång? Nää, inte jag. JAg vet att en del kan bli riktigt irriterade över näktergalens eviga tjattrande nattetid men jag älskar detta. Dessvärre har vi inte just den underbara sången här ute. Nattetid är det mest nattskärrans milda, lite kusliga rop som hörs.

Små trevliga händelser inträffade förra året då en sångare, minns itne nu vilken, byggde bo på vår dörrkrans så vi fick försiktigt öppna och stänga dörren. Tre små, fjäderlösa, skära kroppar med gapande munnar blev resultatet efter lång mödosamt ruvande från en vacker mor. Att slutet inte var så trevligt för de små hör kanske till naturens lag. Alla tre mötte sin död fastkilade i ett staket i närheten och vi misstänker ekorren som visst gör på detta sätt. Grymt, tragiskt men som sagt, naturens lag om att äta eller ätas.

Detta är en trädgårdssångare

onsdag 19 maj 2010

Betonggjutning

Har sedan länge haft en önskan om att gjuta diverse saker i betong. NU har det blivit av efter det att jag hittade lite betong i garaget. Vilken lycka! Inspirationen är Annelie http://www.betongsnackor.blogspot.com/ där hon visar massa vackra saker som hon gjort. Att vara i hennes hem är som att vara i en fantastiks källa av ren inspiration.

Nåväl, nu har jag packat in de första trevande försöken till konstverk. Kan hända att det blir "konstigvärk" men nånstans ska man ju börja... Jag börjar här och nu! Om två dagar ska jag kolla in resultatet så får vi se.



Detta är ett inspirationsobjekt

Blogga...? Hmmm...

Jahaja.... Då har man startat bloggen som jag har funderat på såå läge men aldrig tagit tag i. Kan undra varför men tiden kanske kan vara en avgörande faktor...

Ja, vad ska då denna blogg handla om? Jo, jag hade tänkt att det är min privata som tar upp för mig viktiga saker, företagsmässiga som tar upp det som händer inom mitt företag, vänskapligt om/med de vänner jag har, har haft och kommer att få. Kamratligt; jaa, jag gillar ju "mellanmänskliga interaktioner". Mänskligt, ja det talar väl för sig själv. Dessutom annat allvarligt, trevligt, glatt, glättigt, sorgligt, värdelöst vetande eller ja, vad som helst.
Ok vänner, då kör vi!